I grunden får man ge bort sina tillgångar medan man lever. Men det betyder inte alltid att gåvorna blir oklanderliga i efterhand. Om gåvorna påverkar nära arvingars rättigheter eller ser ut att vara ett sätt att runda arvsregler kan det uppstå krav från arvingar när dödsfallet inträffar.
Laglott och varför barn ofta har ett skydd
Bröstarvingar, oftast barn, har ett särskilt skydd genom laglotten. Det gör att man inte fritt kan göra dem helt arvlösa genom testamente. Gåvor som ges nära inpå dödsfallet eller som i praktiken ersätter ett testamente kan i vissa situationer jämställas med testamenten och då kan arvingar kräva att deras rätt återställs.
När gåvor kan behöva räknas med eller återföras
Om en gåva kan ses som förskott på arv kan den påverka hur arvet ska fördelas. Det kan också bli aktuellt att räkna in gåvor i beräkningen av vad arvingar borde få. Vid tvist tittar man ofta på syftet med gåvan, tidpunkten och om givaren behöll kontroll eller nyttjande, vilket kan göra att gåvan inte anses helt fristående från arvet.
Risker med att ge bort allt i praktiken
Utöver juridiken finns praktiska risker. Om du ger bort allt kan du få svårt att betala boende, vård och vardagsutgifter. Det kan även skapa beroende av mottagaren och leda till konflikter om relationen förändras. Därför är det ofta klokt att behålla en buffert och tänka igenom konsekvenserna flera år framåt.
Så gör du det på ett tryggare och tydligare sätt
Vill du ge bort mycket bör du dokumentera noga vad som ges och varför, gärna med gåvobrev. Var tydlig med om det ska vara förskott på arv eller inte, och överväg en helhetsplan med testamente och en öppen dialog i familjen. Vid större belopp eller komplicerade familjeförhållanden är juridisk hjälp ofta en bra investering för att minska risken för att gåvor ifrågasätts senare.