
När någon dör kan det vara svårt att veta vad man ska göra först. Sorgen, chocken och alla praktiska frågor kommer ofta samtidigt. Därför kan en tydlig checklista vara ett stöd för anhöriga som behöver ta ett steg i taget.
Den här checklistan går igenom viktiga saker att tänka på efter ett dödsfall, från de första timmarna till begravning, dödsbo, bouppteckning och ekonomi.
Första steget: kontakta vården
När en person har avlidit behöver dödsfallet konstateras av läkare. Om personen dör på sjukhus, äldreboende eller hospice hjälper personalen vanligtvis till med det praktiska.
Om personen dör hemma och dödsfallet var väntat, till exempel vid svår sjukdom, kontaktas i första hand den vårdgivare som ansvarade för personen. Det kan vara hemsjukvård, vårdcentral eller annan ansvarig vårdkontakt.
Om dödsfallet är oväntat, oklart eller kan bero på olycka eller brott ska polis kontaktas.
Informera de närmaste
När det mest akuta är hanterat behöver familj, nära vänner och andra viktiga personer informeras. Det finns inget rätt eller fel sätt att göra det på. Vissa ringer direkt, andra skickar ett kort meddelande först.
Du kan till exempel skriva:
“Jag vill berätta att [namn] har gått bort. Vi är i stor sorg och återkommer när vi vet mer.”
Det kan vara bra att dela upp ansvaret. En person kan kontakta släkt, en annan vänner och en tredje arbetsplats eller föreningar.
#
Kontakta begravningsbyrå eller ordna begravningen själv
Många väljer att kontakta en begravningsbyrå tidigt. Begravningsbyrån kan hjälpa till med transport, kista eller urna, bokning av ceremoni, kontakt med kyrka eller annan ceremoniplats, dödsannons och praktiska frågor.
Det går också att ordna delar av begravningen själv. Oavsett hur man gör behöver begravningen planeras i god tid, eftersom kremering eller gravsättning normalt ska ske inom en månad från dödsfallet.
Saker att ta ställning till är bland annat:
- Om det ska vara jordbegravning eller kremering
- Var ceremonin ska hållas
- Om ceremonin ska vara religiös, borgerlig eller privat
- Vilken musik, blommor och minnesstund som önskas
- Om det ska publiceras en dödsannons
- Vilken gravplats eller minnesplats som ska användas
Leta efter viktiga dokument
När någon dör är det bra att leta efter viktiga papper och digital information. Det kan finnas dokument som påverkar begravning, arv och ekonomi.
Leta exempelvis efter:
- Testamente
- Äktenskapsförord
- Samboavtal
- Livförsäkringar
- Begravningsönskemål
- Bankuppgifter
- Pensions- och försäkringsbrev
- Uppgifter om lån, abonnemang och avtal
- Inloggningar eller information om digitala konton
Om det finns ett testamente bör det tas fram tidigt, eftersom det kan påverka vilka som är dödsbodelägare.
Beställ dödsfallsintyg vid behov
När dödsfallet har registrerats hos Skatteverket kan man beställa ett dödsfallsintyg med släktutredning. Det visar när personen avled och vilka efterlevande som finns registrerade.
Dödsfallsintyget kan behövas vid kontakt med till exempel bank, försäkringsbolag, myndigheter eller inför bouppteckningen.
Ta hand om bostad, post och husdjur
Om den avlidna bodde ensam behöver någon se till bostaden. Kontrollera att dörrar och fönster är låsta, töm kylskåp vid behov, ta hand om växter och se över om det finns husdjur som behöver omedelbar omsorg.
Det är också viktigt att se över posten. Om dödsboet ska ha en annan adress än den avlidnas tidigare adress behöver adressen anmälas. Eftersändning kan också behövas så att räkningar och viktig post inte missas.
Kontakta banken
Banken får ofta information om dödsfallet automatiskt efter att det registrerats, men anhöriga kan ändå behöva kontakta banken. Konton kan spärras för vissa uttag, men räkningar som hör till dödsboet kan ofta hanteras enligt bankens rutiner.
Undvik att göra stora uttag, dela upp pengar eller sälja tillgångar innan det är klart vem som har rätt att företräda dödsboet. Vid osäkerhet är det bäst att fråga banken eller ta juridisk hjälp.
Gå igenom räkningar och avtal
Efter ett dödsfall behöver man få överblick över dödsboets ekonomi. Samla räkningar, avtal och försäkringsbrev. Vissa kostnader behöver fortsätta betalas, medan andra abonnemang kan sägas upp.
Exempel på saker att kontrollera:
- Hyra eller avgift till bostadsrättsförening
- El, vatten och försäkring
- Telefon, internet och streamingtjänster
- Lån och krediter
- Prenumerationer
- Medlemskap
- Hemtjänst eller andra tjänster
- Fordon, parkering och försäkringar
Säg inte upp viktiga försäkringar för tidigt, särskilt inte hemförsäkring, innan bostad och tillgångar är hanterade.
Kontrollera försäkringar och ekonomisk ersättning
Det kan finnas ersättningar som anhöriga har rätt till. Kontrollera om den avlidna hade livförsäkring, gruppförsäkring via arbetsgivare, fackförbund, pensionsbolag eller annan försäkring.
Det kan också finnas efterlevandepension, omställningspension, barnpension eller andra ersättningar beroende på situation. Alla ersättningar betalas inte ut automatiskt, så det är viktigt att kontrollera vad som gäller.
Gör bouppteckning
En bouppteckning är en sammanställning av den avlidnas tillgångar och skulder. Den visar också vilka som är dödsbodelägare och vem som har rätt att företräda dödsboet.
Bouppteckningen ska normalt göras senast tre månader efter dödsfallet och skickas in till Skatteverket inom fyra månader. Man kan göra bouppteckningen själv, men många tar hjälp av jurist eller begravningsbyrå, särskilt om det finns fastighet, företag, testamente, skulder eller oenighet mellan arvingar.
I bouppteckningen tar man bland annat upp:
- Bankkonton
- Bostad, fastighet eller bostadsrätt
- Fordon
- Värdepapper och fonder
- Lösöre av större värde
- Lån och andra skulder
- Begravningskostnader
- Testamenten och andra juridiska handlingar
Arvskifte och avslut av dödsboet
När bouppteckningen är registrerad kan dödsboet gå vidare med arvskifte, om det finns tillgångar att fördela. Arvskiftet innebär att arvet delas upp mellan arvingar och eventuella testamentstagare.
Dödsboet är inte helt avslutat förrän tillgångar är fördelade, skulder är betalda och deklarationen är hanterad. I vissa fall kan dödsboet behöva deklarera året efter dödsfallet, särskilt om det finns inkomster, fastighet eller andra tillgångar kvar.
Glöm inte sorgen
En checklista kan hjälpa med det praktiska, men sorgen behöver också få ta plats. Det är vanligt att känna sig trött, splittrad, ledsen, arg eller tom. Man behöver inte klara allt själv.
Be gärna familj, vänner eller andra närstående om hjälp. Det går också att kontakta vården, kommunen, en stödorganisation, kyrka eller annat trossamfund om du behöver prata med någon.
Kort checklista när någon dör
Här är en sammanfattad checklista:
- Kontakta vården så att dödsfallet kan konstateras.
- Kontakta polis om dödsfallet är oväntat, oklart eller misstänkt.
- Informera närmaste anhöriga och vänner.
- Kontakta begravningsbyrå eller börja planera begravningen.
- Leta efter testamente, försäkringar och viktiga dokument.
- Beställ dödsfallsintyg med släktutredning vid behov.
- Ta hand om bostad, post, husdjur och praktiska saker.
- Kontakta bank och kontrollera räkningar.
- Säg upp eller ändra abonnemang och avtal.
- Kontrollera försäkringar och möjliga ersättningar.
- Gör bouppteckning inom rätt tid.
- Hantera arvskifte och deklaration för dödsboet.
- Ta hjälp och ge sorgen tid.