När en förälder dör förändras livet på ett sätt som kan vara svårt att förstå, oavsett om man är barn, tonåring eller vuxen. En förälder kan vara trygghet, historia, vardag, familj och identitet på samma gång. Därför kan sorgen kännas både stark, förvirrande och overklig.
Det finns inget rätt sätt att reagera när en mamma eller pappa dör. Vissa gråter mycket. Andra blir tysta, praktiska eller avstängda. En del känner sorg direkt, medan andra först förstår förlusten långt senare. Alla reaktioner kan vara normala.
Den första tiden efter dödsfallet
Den första tiden efter att en förälder har dött kan vara fylld av praktiska beslut. Begravning ska planeras, människor ska informeras och dödsboet behöver tas om hand. Samtidigt kan det vara svårt att tänka klart.
Det kan hjälpa att ta en sak i taget. Du behöver inte lösa allt direkt. Be gärna någon närstående om hjälp med samtal, papper, kontakt med begravningsbyrå eller andra praktiska uppgifter.
Vanliga saker som behöver göras är att:
- Informera familj, släkt och nära vänner
- Kontakta begravningsbyrå eller planera begravningen själv
- Leta efter testamente och viktiga dokument
- Kontakta bank och försäkringsbolag
- Se över bostad, post, räkningar och avtal
- Påbörja arbetet med bouppteckning
- Ta hand om barn eller andra anhöriga som också sörjer
Sorgen efter en förälder
Att förlora en förälder kan väcka många olika känslor. Sorgen kan blandas med saknad, ilska, skuld, lättnad, oro eller tomhet. Om relationen till föräldern var komplicerad kan sorgen också bli komplicerad. Man kan sakna personen, samtidigt som man bär på gamla sår eller obesvarade frågor.
Det är vanligt att tänka:
“Jag borde ha ringt oftare.”
“Jag hann inte säga allt jag ville.”
“Vem är jag nu när min förälder är borta?”
“Varför känner jag inte mer?”
“Varför känner jag så mycket?”
Sådana tankar betyder inte att du sörjer fel. De är en del av att försöka förstå en stor förlust.
När ett barn förlorar en förälder
När ett barn förlorar en förälder behöver barnet trygghet, tydlighet och närvarande vuxna. Barn kan reagera på sorg på andra sätt än vuxna. De kan gråta ena stunden och leka nästa. Det betyder inte att de inte förstår eller inte sörjer.
Barn behöver få veta vad som har hänt på ett enkelt och ärligt sätt. Undvik otydliga uttryck som “somnat in” om barnet är litet, eftersom det kan skapa rädsla för sömn. Säg hellre:
“Pappa har dött. Det betyder att kroppen inte fungerar längre och att han inte kommer tillbaka.”
Eller:
“Mamma var mycket sjuk och läkarna kunde inte göra henne frisk. Nu har hon dött.”
Barn behöver också få ställa frågor flera gånger. De kan behöva höra samma svar om och om igen när de gradvis förstår vad döden innebär.
När en vuxen förlorar en förälder
Även som vuxen kan det vara mycket smärtsamt att förlora en förälder. En del känner att de borde vara starka, särskilt om de själva har barn eller ansvar för begravning och dödsbo. Men att vara vuxen gör inte sorgen mindre verklig.
När en förälder dör kan man också börja tänka mer på sin egen barndom, familjens historia och sin egen dödlighet. Det kan kännas som att en del av ens grund försvinner.
Om den andra föräldern fortfarande lever kan relationen till den föräldern förändras. Du kanske behöver stötta mer, samtidigt som du själv sörjer. Det är viktigt att komma ihåg att du också har rätt till din sorg.
Praktiska saker att tänka på
När en förälder dör bildas ett dödsbo. Dödsboet består av den avlidnas tillgångar och skulder. Innan arv kan delas ut behöver dödsboet hanteras korrekt.
Viktiga praktiska steg kan vara:
- Samla räkningar och ekonomiska uppgifter
- Leta efter testamente
- Kontrollera försäkringar
- Kontakta banken
- Se över bostad och abonnemang
- Beställa dödsfallsintyg vid behov
- Göra bouppteckning
- Hantera arvskifte när bouppteckningen är klar
Bouppteckningen är en sammanställning av den avlidnas ekonomi och vilka som är dödsbodelägare. Om situationen är enkel kan anhöriga ibland göra den själva. Om det finns fastighet, skulder, testamente, företag eller oenighet kan det vara klokt att ta hjälp av jurist.
Ekonomiskt stöd till barn
Om ett barn förlorar en förälder kan barnet ha rätt till barnpension och ibland efterlevandestöd. Det beror bland annat på den avlidna förälderns pension och barnets ålder. I många fall prövas rätten till ersättning automatiskt, men det är ändå bra att kontrollera vad som gäller.
Det kan också finnas försäkringar genom arbetsgivare, fackförbund, privata försäkringar eller gruppförsäkringar. Därför är det viktigt att gå igenom försäkringspapper och kontakta relevanta bolag.
Begravningen som avsked
Begravningen kan vara en viktig del av sorgen. Den ger familj och vänner möjlighet att samlas, minnas och säga farväl. För vissa känns begravningen tung men betydelsefull. För andra känns den mest svår att ta sig igenom.
Om barn är med på begravningen är det bra att förbereda dem. Berätta vad som kommer att hända, vilka som kommer vara där och att människor kan gråta. Barn bör få möjlighet att vara delaktiga på ett sätt som passar deras ålder, till exempel genom att rita en teckning, lägga en blomma eller välja en sång.
Att be om hjälp
Sorg kan vara tung att bära ensam. Prata med någon du litar på, till exempel en vän, partner, släkting eller kollega. Om sorgen känns övermäktig, om du inte fungerar i vardagen eller om du får stark ångest kan du kontakta vården för stöd.
Barn och unga kan behöva stöd från skola, elevhälsa, vårdcentral, barn- och ungdomspsykiatri eller andra vuxna omkring familjen. Det är viktigt att barn inte lämnas ensamma med sin sorg.
När sorgen förändras över tid
Sorg går inte över enligt en bestämd tidsplan. Den förändras. I början kan sorgen vara intensiv och ta upp nästan allt. Senare kan den komma i vågor, särskilt vid födelsedagar, högtider, årsdagar eller när något händer som man hade velat berätta för sin förälder.
Man slutar inte nödvändigtvis sakna sin förälder. Men med tiden kan sorgen bli lättare att bära. Minnet kan få mer plats bredvid smärtan.
Sammanfattning
När en förälder dör påverkas både hjärtat och vardagen. Sorgen kan vara stark, komplicerad och olika för varje person. Barn behöver ärliga förklaringar, trygghet och vuxna som vågar prata om det som hänt. Vuxna barn behöver också få sörja, även om de samtidigt har praktiskt ansvar.
Ta en sak i taget. Be om hjälp med det praktiska, ge sorgen tid och kom ihåg att det inte finns något rätt sätt att sörja en förälder.